Det finns inga ord...

- Det är en självantändande knasterdrake
-Ooh en självförnekande plastljusstake!!

Kvällen igår är något jag sent kommer glömma. Den kan inte beskrivas med något annat ord än magisk! Efter månaders slit, sena kvällar, trötthet, träningsvärk och kycklingsallader var det äntligen dags för premiär. Vid 17:00 tiden var alla samlade i lilla repsalen för att lyssna på musiken och gå igenom några sista små detaljer. Efter det var det dags att sminka sig och få håret fixat. När vi kom ner till logen hittade vi små sparkpresenter från skådespelarna. Pepparkakor från Lars, öl från Alex och små rakter och vykort. Plötsligt fick alla på hela teatern nojja och började sparka alla, 3 ggr det var absolut dödsviktigt. Haha. Stäminingen var på topp.
Klockan 18:45 öppnades dörrarna och salongen fylldes med 600 förväntansfulla personer. Bakom scenen var nerverna på helspänn. 19:00 hördes första repliken högt och tydlig. Föreställningen hade börjat. Det hela gick galant och alla var nöjda. Föreställningen nådde sitt slut och applåderna började direkt. Jag har aldrig varit med om en bättre känsla i hela mitt liv. In bocka två ggr, ut hämta blommor, in bocka sen var det bollywooddansen igen. Applåderna fortsatte och det hela slutade med att hela publikhavet stod upp. Jag hann få en liten skymt och kram av mamma och pappa innan det var dags för mingel. Champagne dukades upp på scenen, vi skålade och begav oss sen ner till logen och bytte om. När vi var klara var det dags för middag. Så fortsatte kvällen sen, tal som gjorde att tårarna faktiskt inte kunde hålla sig borta, skratt och små raketkrig.
Det allra bästa var när folk berömde oss. Det var på riktigt. Inget - va duktig du var. Alla som sa saker till oss sa verkligen saker de menade. Det gick rakt in i hjärtat.
- Jag har kollat på varenda premiär i 8 år och ni var de allra bästa.

När klockan närmade sig tolv begav vi oss ut i stan. Det blev lite Stinsen och lite crom. En lyckad kväll.
ES3D jag kan verkligen inte bli mer stolt över oss än vad jag är just nu.  Vi har verkligen gått igenom det mesta tillsammans. det kommer antagligen ta ett tag för oss att smälta allt det som vi har gått igenom och jag tror inte vi någonsin kommer förstå hur stort det är. Vi har kämpat, och lyckats. Ni är bäst hela högen. Ingenting är som det ska utan er <3


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0